Msg dyker efter powerpoppärlor - del 335 (26)

Åh, vilka fina och anrika ackord som inleder The Triptides gudomliga "Need You"! Hela skivan från dessa amerikanska ungdomar är proppad med ljuva toner. Som ett Clientele på grogg, som ett XTC med 12 rätt på tipset, som ett Cheepskates på öppna förskolan. Bland det härligaste 2012 hade att erbjuda i powerpopväg:

Msg dyker efter powerpoppärlor - del 334 (26)

När man har haft en paus i powerpopbloggande under ett par tre veckor (ingen anledning egentligen, har lyssnat på massor massor av grym pop!) gäller det att studsa in i boxningsringen med besked. Bredbent riff! Koklockor! Gung i introt...och därefter övergång till finaste midtempolåten man kan tänka sig. New Haven-bandet Doug Derek & The Hoax (som fanns 1980-1981) och deras "I can remember":

Msg dyker efter powerpoppärlor - del 333 (26)

Jag fortsätter undersöka Mike Barons tio-i-topp och på sjunde plats finner jag Rainbow Quartz-orkestern Dark Ocean Colors och deras lp. Nu är den förvisso utgiven 2011, men kanske bestod Barons lista av de skivor han hört för första gången år 2012. Det finns säkert nån rimlig förklaring. Dark Ocean Colors hör, hur som helst, hemma på alla tänkbara listor i hela världen med deras så välgjorda och kärleksfulla ELO-pop. Vi måste nästan ta ett spår, va? Här följer sublima "She's A Cornucopia":

Msg dyker efter powerpoppärlor - del 332 (26)

När den kom tyckte jag den var lite jamsig, men efter att ha läst en amerikansk powerpopnörds (Mike Baron) tio-i-topp-lista över 2012 års bästa skivor gav jag David Myhr en ny chans. Och mycket riktigt, visst är det bra! Kanske inte årets näst bästa, som på Barons lista (etta var fina The Explorers Club...kanske inte årets bästa skiva direkt, men absolut en jäkligt bra platta, i synnerhet avslutningsspåret "Open the Door", en knäckande vacker popballad i värsta Pearlfishers-klassen, men också låtar som "Run, Run, Run", som visades här på listan för något halvår sedan är grym...men jag undrar vad Pearlfishers gör nuförtiden?), men absolut en fin skiva. Och andrasingeln, med den fina videon från Stockholm är väl bäst: David Myhr med "Looking for a Life".

Msg dyker efter powerpoppärlor - del 331 (26)

Magiska powerpoptoner från en obskyr mini-Lp (mini-Lp:s! Underbart!) släppta 1986 av The Infidels: "Mad about that girl" heter låten och åh, vilken pärla detta är!

Msg dyker efter powerpoppärlor - del 330 (26)

Av allt som kan strula i ens vardag var det youtube faktiskt som knackade inför julen. Under två tre veckor har jag inte kunnat se en film! Och så plötsligt funkar allt igen...

Och som ett underligt sammanträffande var nästa popgrupps livslängd också två tre veckor (eller nåt). The Locals från New York (dvs tätorten) fanns precis när 70 blev 80-tal och de gav ut en endaste singel och här är den! En bedårande låt, ha tålamod med den märkligt nervösa ljudbilden, själva melodin och harmonierna är fantastiska!

Msg dyker efter powerpoppärlor - del 329 (26)

Danas Janglebells 2012

The Mockers har en fantastisk titel på sin jullåt: "(There's No War On Christmas) When Christmas Is In Your Heart". Politisk pop med stämsång och BMX-Duglas-frasering i sången.



Fantastiskt Beachboysiga som alltid, Fannies-Francis skyddslingar i The Attic Lights har gjort den alldeles bedårande "Why should christmas be so hard" till en samlingsskiva med indiepopjullåtar som spanska skivbolaget Elefant kommit ut med så här inför högtiden.



Kurt Baker är ju en fantastisk melodimakare, men skojar ibland till det lite för mycket framför kameran. Så ibland får jag täcka över bildrutan för att inte tröttna. För lyssnar man bara på "Christmas in the sand" så är den ju finfin.



Sen kände jag faktiskt inte till att självaste Weezer gjort en jul-EP 2000 och skickat ut till fin fanclub. Fint omslag på bandet inklippta i tomtekostymer också, ren MSG-klass på det faktiskt.



Avslutningsvis dammar vi av Fountains of Waynes, som här som alltid sådär supercatchiga och naiva som bara de kan vara. "I want an alien for christmas" heter deras janglebell.

Msg dyker efter powerpoppärlor - del 328 (26)

Avslutar luciarocken med klassiska The Spongetones och deras magnefika "Now You're Gone". Vilka ackord! Vilka stämmor! Versen! Refrängen! Ni måste höra den:

Msg dyker efter powerpoppärlor - del 327 (26)

Man hör direkt vilken musikalisk fas nästa bidrag är ifrån, otroligt distinkt slutet-av 80-talet-början-av-90-talsproduktion. Jag lägger inte vidare värdering vid det, 80-talslåtarna kan ju inte hjälpa att de kom under 80-talet och detsamma gällande sångerna från 90-talet och en bra låt är en bra låt är en bra låt. Mabel Joy heter bandet bakom den trehundratjugosjunde pärlan och låten är en riktigt fin och krispig liten godbit, kanske en smula Go-Betweens och en gnutta Simon Turner plus nåt kryddmått Fantastic Something. Romantik, med andra ord. Sången är dock en glad överraskning (och en bjärt kontrast mot omslagsfoto). En djup och allvarlig karl, likt en bakfull David McComb, som rynkar pannan och sluter ögonen och sjunger "Sylvian Road":

Msg dyker efter powerpoppärlor - del 326 (26)

Även i bråda jultider måste man ta ett break och bara falla pladask ner i en magisk säng fylld av powerpop av bästa slag. Se här, en otroligt obskyr singel med Bob Beland från 1980 och vi tar nörderiet till ytterligare dimensioner genom att spela b-sidan. Och vilken låt! "I Can't Walk Away" fullkomligt brinner som tusen tomtebloss! Kuriosa är kul, denna singel är producerad av Stephen Hague.

Msg dyker efter powerpoppärlor - del 325 (26)

Varför lämna Glasgow när vi inte behöver.
Det här är ännu ett sidoprojekt från en Teenage Fanclub-medlem. Nu Raymond McGinley, som spelar gitarr i Snowgoose, ett lite med folkigt band som grundades av gamle Soupdragons-gitarristen Jim McCulloch.
"Sycamore" heter låten. Och det låter inte lite Fairport Convention om dem. Kanske mest för att Anna Sheard sjunger så otroligt likt Sandy Denny.

Msg dyker efter powerpoppärlor - del 324 (26)

Läste en lång artikel på nån blog häromsistens om Orange Juice-medlemmen James Kirk. En bit ner i artikeln kom de till hans karriär efter Orange Juice. Och där fanns den. Skivan vars omslag jag så tydligt minns från när den kom. Jag har aldrig hört den eller tänkt köpa den när jag sett den tidigare, men Highland-kossan i den lila sjön kommer jag ihåg.
Men nu kan man ju få höra musik utan att betala för det. Så här: Vi bjuder på den alldeles förtjusande titellåten från denna EP med det av James Kirk bildade bandet Memphis. ”You supply the roses”.

Msg dyker efter powerpoppärlor - del 323 (26)

En helt fantastisk och livsbejakande poppärla härnäst. Från sprojlans färska Lp:n "Bad Expectations", där härliga New York-bandet Punks On Mars proppat in 14 låtar på 28 minuter, lyssnar vi på den helt underbara "Showers of Pain":

Msg dyker efter powerpoppärlor - del 322 (26)

Att det surras om Allah-Las är ju bara härligt, senaste plattan är (liksom debuten) en riktigt fin uppvisning av en kul skivsamling på fest hos nån, massa britpop från 60 resp 90-talet plus alla amerikaner man gillar, Love och Beach Boys etc etc, och man sitter och bläddrar bland vinylen och spelar och blir glad och full. Här är kanske bästa låten (som är riktigt jäkla bra, vill jag betona), "Vis-A-Vis":

Msg dyker efter powerpoppärlor - del 321 (26)

En riktigt fin pärla här från cirkus 1978, Hartepool-bandet Disguise med "Hey Baby". De använder snygga ackord verkligen och låten är snyggt jangelrufflig, men främst fastnar jag för bryggan vid 1:10 och framåt (den dyker upp ånyo senare också, varför man nästan kan kalla den refräng om man i sin tur inte räknar Oh-Yeah:andet som refräng), där Disguise verkligen får fin rulle i melodimakandet. Topp-pop!

Msg dyker efter powerpoppärlor - del 320 (26)

Portland-baserade powerpopprofilen Kurt Baker släpper i dagarna sin andra solo-Lp och första singeln är ultramegasupercatchiga "She can do it all":

Msg dyker efter powerpoppärlor - del 319 (26)

Från popstofildelikatessen i trehundraartonde posten till ett inte ett dugg liknande, men ändå i viss mån själsligt sammanhörande trehundranittonde klipp. Till 80-talets knasigaste USA, riktigt fin nördpop från The Raisins. Och lyssna på denna (jättefina!) rocktryckare och betänk att detta spelades in typ tio år innan The Pursuit of Happiness peakade. Underbar live-video dessutom! The Raisins och deras "Your Song is Mine":

Msg dyker efter powerpoppärlor - del 318 (26)

På 80-talet var Martin Newell en tvättäkta popstofil och popstofiler är det bästa som finns och således måste vi naturligtvis till slut posta en slumpvis utvald (som av en händelse dessutom är fullständigt genial) sång och det blir "Goodbye Dreaming Fields". Martin Newell, som sagt. Ni vet, han från Cleaners from Venus-kassetterna.

Msg dyker efter powerpoppärlor - del 317 (26)

Från New York-trakten var Barry Knoedl och Bill Kern. Två Lennon-McCartney-nördar, som under 70-talet gjorde sånger, som direkt hämtade från nån Beatles-låda med outgivna tejper. Lyssna på "Baby, don't give up" och häpna över låtskrivartalangen! Det här är banne mig EXAKT vad powerpoppärlorna handlar om. Pop-Bulls Eye!

Msg dyker efter powerpoppärlor - del 316 (26)

Om ni bara kunde ana hur länge jag letat efter denna på youtube! The Distractions (av vissa felaktigt utpekade som pubrockare - de verkade i själva verket inom new wave/punk-scenen i England och var således rätt långt från muggig rock) och deras otroligt känsliga cover på Eden Canes (60-tal) brylkrämsrökare "Boys cry (where no one can see them)". Och vilken grann smäktare detta är! Ni måste verkligen höra den, jag har varit på jakt efter den sedan dag 1 av powerpoppärlorna och just ikväll hittade jag den. Hade jag bara sökt på "Boyscry" hade jag hittat den direkt. I alla fall om jag hade påbörjat mitt letande för tre dagar sedan, då den för första gången lades upp. Så att...tag detta unika tillfälle i akt och njut av en av tiderna finaste powerpopsmäktare. 1980, Manchesterbandet The Distractions och underbara, underbara "Boys Cry"!