"Jackson 5 - Blame It on The Boogie. Ja, jag vet. Men jag kan dansen. Och gör den. I nyktert tillstånd."
Citatet är Johans och det är precis på pricken den så ologisk som bara Johan kan vara. En purung gubbrockare och en patetiskt gammal indienörd i samma Tigerkostym. Låt oss fördjupa oss med hjälp av Johan själv:
BRMC - "Love Burns". Jo, den har ju förekommit tidigare i detta forum. Men: Killarna. Ljussättningen. Ljudet. Coolheten. Känslan av att sitta på Kägelbanan och bli helt jävla överkörd av ett rocknrolltåg.
Okej. Vi har en person som dansar Blame It on The Boogie-dansen och som njuter av att bli "helt jävla överkörd av ett rocknrolltåg". Men det är inte allt. Låt oss titta ännu närmre:
Ola Magnell "Påtalåten". En svensk klassiker som kräver upprättelse!
Sedär. Ola Magnell. Inte nog med det, något senare under året presenteras en fullt logisk uppföljare:
Nightmares on Wax "Know My Name". Fredagspuls! Fest! Glitterboll! Disco
Kung-FU! Ett party-ljus i höstmörkret. Och enda riktiga floorfillern på nya
plattan.
Vi låter Johan sluta cirkeln själv:
The Libertines "Tell the King". YEEEEES! Det luktar lite Badly Drawn Boy strax efter inledningen. Sen faller allt på plats. Vilken jävla platta för en anglofil som undertecknad! Men i och med The Libertines platta kommer
Wellers onda advokater att få mycket att stå i framöver. Coolt att "What a Waster"-singeln inte finns med på fullängdaren. Sånt tycker vi om.
