MSG tackar det svenska fotbollslandslaget för en trevlig onsdag

Nordirland - Sverige 2 - 1

Här följer betyg på de svenska spelarna:

Fem: Ingen

Fyra: Elmander

Trea: Edman

Två: Andersson, Svensson, Alexandersson

Ett: Isaksson, Mellberg, Hansson, Nilsson, Ljungberg, Ibrahimovic, Källström, Wilhelmsson.


Jävla fähundar.

MSG längtar till 14 maj

Ja, för då släpps den här skivan. Men för den som vill lyssna lite i förväg finns det nu några låtar på Myspace.

MSG på saxparty

Då var det konsertdags igen då.
Stockholms poliskör featuring Johan Stengård bjuder på "Saxat ur vår repertoar" på Nybrokajen 11 den 25 april klockan 19.00
Biljetter finns här eller direkt från MSG:s representant i kören.

MSG i Tradera-drama

MSG-favoriterna Meta och Nippe (av vissa kanske mest ihågkomna som Mutta och Nuppe) krängs just nu i vinylformat på Tradera.
MSG är givetvis med i matchen, och har i skrivande stund vinnande bud. För den som vill följa dramat, så finns den här länken. På söndag vid lunch är det avgjort.
Objektet ser för övrigt ut så här:

MSG skrattar och ler

Det var dåligt med inlägg nu på bloggen. Jag har inget särskilt att förtälja, men jag vill gärna delge Dana följande länk ...

...och denna är till Bossa.

Jahapps, det var väl det då.

MSG tipsar om bloggar

Not rock on - har gamla él-samlingar, sarah-samlingar och annat.
Gabba - massa musik

MSG konstaterar att DN skriver om Sophie Zelmani igen

Det är som ett vårtecken, även om det kan hända när som helst under året. Helt plötsligt kommer den bara, artikeln om Sophie Zelmani i DN. Jag gillar förvisso att DN skriver om små band och så och inte bara ägnar sig åt Kent, men jag vet inte vad jag tycker om deras vurm för Sophie Zelmani. Personligen tycker jag hon är som exorcism. Man känner igen ordet och man vet ungerfär vad det är men man vet inte om det är verkligt. Finns Sopie Zelmani? Vet ni någon som någonsin hört henne? Har någon sett en skiva med henne? Nix. Därav min kritik mot de så normalt nyktra och torra DN-reportrarna, de brukar ju inte nedlåta sig att kommentera alla små new age-falanger, små naturreligioner och små politiska knaspartier, men jäklar vad de är hooked på Sophie Zelmani.

MSG konstaterar att sångaren i Boston är död

Som sagt var, sångaren i Boston är död.

Msg inblandat i voyeurdrama!

Varför låter plötsligt alla bloggrubriker som charaduppdrag i Gäster med Gester? Det är nästan som man förväntar sig att Inga Gill skall komma tultandes in bakom datorn och göra nåt. Hur som helst: Jag, Blånäsan, är ofta pappaledig och spenderar gärna denna tid utomhus. Henry sover gott i vagnen och jag är en vän av promenader så efter lunch klär vi oss och rullar iväg. Idag var det nästan torrt på backen så Conversen åkte på och även om det är lite tidigt, visst sjutton är det aningen vår i luften. Dagens promenad var i vanlig ordning helt utan mål och mening, (heter det inte "att vångla" när man håller på så? Jag och mentalsjuka är stora fans.) men jag satte Ringen och Skivfönstret som mål. Men så var det ju så skönt att gå så jag fortsatte mot Vitabergsparken och passerade därmed Katarina skola. Skolgården var full med ungar som strök omkring och gjorde jävulskap men så var det ett gäng också som spelade fotboll. Det såg otroligt roligt ut, de var väl tio elva bast kanske och matchen var på allvar. Jag gick vidare på trottoaren och stannade så nära fotbollsplanen jag kunde, endast ett träd och ett staket skiljde mig från matchen. Jag kände hur jag log brett. Ungarnas dojor sladdade i gruset och jag fick otroliga minnen från min egen skolgård - vilka fighter man hade, och jäklar vad kul det var! Salig av detta härliga vårtecken beslöt jag mig för att knalla vidare och jag slet motvilligt min blick från spelet. Eller slet och slet, jag zoomade ut igen, snarare. Bara för att upptäcka att ca två meter - precis mitt framför mig (och mitt emellan mig och fotbollen) står en tjej och en kille och pussas. De hade väl gått undan och ställt sig i skydd av trädet för att slippa få skit av hela plugget, de var ju på sin höjd bara elva år kanske. Absurt! Det unga paret tittade avvaktande på mig. Jag hade inte märkt dem alls, jag såg ju bara fotbollsplanen, men de stod alltså mitt framför mig! Pinsamt, pinsamt, tänkte jag och satte fart. Men så slog det mig , nä...de var ju bara ungar, inte sjutton höll man på och hånglade i den där åldern. Jag vände mig om för att dubbelkolla. Paret stod fortfarande med armarna om varandra och de stirrade fortfarande efter mig. När jag var utom synhåll slog det mig, undrar hur störda de blev på mig? Här vill man bara långrasthångla lite och så kommer det en jävla farsa och ställer sig mitt framför en och råstirrar! I en jävla halvminut! Jävla gubbjävel. Vi hämtar majjen!

Jag gick vidare och på hemvägen passerade jag Pet Sounds skylfönster. High Llamas nya hade kommit, men jag hade inte råd med den. Jävla ungar. Hålla på och hångla så där! Jag som bara ville ta en vårpromenad.

MSG försöker skicka textmeddelanden via mobiltelefon

Jag, Blånäsan, hade en sjujäkla bra mobiltelefon men så tappade jag den i Henrys badbalja när jag skulle knäppa kort på honom och efter någon veckas tjat hit och tjat dit fick jag låna en Nokia som kan vara fem år gammal kanske. För det första är jag ju van med Ericssons telefon, jag kunde skicka textmeddelanden utan att ens titta vad jag gjorde och därför var förlusten av den djupt plågsam. Sedan Nokian kom in i mitt liv tar varje textmeddelande plågsamt lång tid att skriva. Jag gör fel hela tiden och råkar ringa den första personen under A i telefonboken osv osv. Nåväl, i söndags spelade West Ham mot Tottenham och eftersom Hammers spelade propagandafotboll första 35 minutrarna skickade jag "En skalp på gång, månne" till Ölme. Han svarade optimistiskt och segerrusigt omedelbart. Matchen fortgick utan vidare utbyte av textmeddelanden. När ca fem minuter återstod var ställningen två lika och West Ham, som tappat en två noll-ledning, heroiskt kämpande spelare till trots, pressade för ett vinstmål. Zamora byts in, och hör och häpna, han nickar in tre två omedelbart. Och nu utspelar sig följande i Blånäsans snurrfåtölj.

- Ett textmeddelande anländer från Ölme; "That´s Zamora, som Dean Martin sjöng", stod det lyckligt.

- Blånäsan, som är en vänlig själ, börjar omedelbart skriva ett gratulationstextmeddelande, men just innan han ska sända får Spurs frispark utanför straffområdet och han låter telefonen vila i handen med tummen på sänd-knappen.

- Tottenham stänker in 3-3.

- Blånäsan raderar gratulationen.

- Börjar istället snabbt, innan något nytt hinner hända, tumma igång ett "Aj sjutton, men en pinne är okej också...." men blir avbruten av att det skriks på tv:n. West Ham är centimeter från att göra ett segermål i femte övertidsminuten.

- Textmeddelande färdigskrivet och så sänd ... eller ... Spurs kontrar... och gör mål! Absurt! 4 - 3!

- Blånäsan raderar textmeddelandet igen.

- Skriver ett nytt, "Jag beklagar". Men äh... tror inte Ölmes mobil finns kvar. Den ligger ca 63 meter ut i Kronobergsparken. Tillsammans med fjärren.

- Blånäsan raderar och byter kanal.

Msg lämnar Sapporo...

...med svansen mellan benen. Det blev ett sorgligt världsmästerskap för oss. Vi hade otrolig otur. Otur med vallan, otur med vurpor, otur med form och otur med förberedelser. Vi har haft otur med återväxten och vi har ofantlig otur med norrmännen. Juh.

Till Gunde: Helvetes jävla skit vad jag saknar dig. Jag saknar din dårskap och jag saknar din kompromisslöshet. När du vurpade i en backe och bröt hela armen åkte du ändå vidare. Okej, du kom en kvart efter näst siste man, men att bryta ett lopp - aldrig. Jag minns hur sportspegelreportern bara ruskade på huvudet och frågade dig: "Men Gunde, VARFÖR?" Och hur du nästan inte vill svara...du tittade ner och muttrade "Ja, men Sixten bröt aldrig ett lopp". Det är EXAKT denna attityd man måste ha om man ska komma någonstans inom längskidåkning. Man kan inte äta Big Mac och hysta runt en sprinttävling och tro att man är någon. Man måste vägra ta emot SVD:s bragdmedalj "för att Sven-Åke inte fick den förra året och hans insats är lika mycket värd som min" (Wassberg såklart). Men så länge man inte har denna dårskap och tjurskallighet i själen har vi ingen framtid som längdnation. Så lyssna på en gammal man, kära ungdomar:

Till alla svenska ungdomar: Sök till mediagymnasiet. Spela innebandy. Lita på er själva, man behöver inte ett antal hundår för att komma någonvart, det löser sig ändå. Åk inte skidor, det är tråkigt. Strunta i att läsa och skriva, ägna er åt bild och ljud. Gå inte på äldre personers, de som är över 30 år, livslögn, den där om "att hårt arbete lönar sig". Befängt. Sök enkla alternativ, sök genvägar. Knarka. Ljug.