Msg dyker efter powerpoppärlor - del 60 (26)

En dag i veckan ansvarar jag inte för dagishämtning, varpå en av rutinerna har blivit att besöka Mickes innan man handlar käk. Ibland har man flyt och hittar nåt kul, andra gånger hittar man inget, men skit samma, man har haft en skön stund därinne. Jag gillar skivaffärer. Man känner sig så hemma, man är så van vid bläddrandet och vändandet och lyssnandet, ibland glad och man snackar och så, och ibland är man helt tyst och inne i sitt eget skamlöst nördiga. Vissa går på ljusterapi, andra vrålar "Hora!" efter fjortisar på Söderstadion. Alla behöver sina stunder för sig själva. Jag går till Mickes. Back again.

Och senast kom jag ut med några fina cd, bland annat the Young Veins debutplatta för 60 spänn. Vad bra den är! Sångaren sjunger med nån självklarhet i tonfallet, typ som Ian Brown gjorde på de tidiga singlarna från Stone Roses. Att det råkar vara samma snubbe som sjöng i ultravidriga Panic At The Disco gör det hela en aning surrealistiskt, men man glömmer det fort, tro mig, för detta är något helt annat. Fräck och skön Monkees-pop, ibland något steg för långt åt mods-hållet, men oftast en perfekt balanserad drink av 60-tals powerpop och indiepop. Rekommenderas!

Msg dyker efter powerpoppärlor - del 59 (26)

Bedrövligt dåligt tempo här, förlåt, sommar och vm och sånt. Anyways, vad sägs om en sjutusan till sockerchock? The Grates med den tokigt smittsamma "Burn Bridges":

Msg dyker efter powerpoppärlor - del 58 (26)

Jag skyller på VM. Följande post är sannerligen på gränsen till att vara något som inte är powerpop. Men harmonier har den, nåt så in i bängen. Och en refräng som rullar runt i en minut, som en kula i en skål, in och ut i olika faser och melodier. Det är oerhört snyggt. World Party med "All I Gave". En pärla på riktigt.

Msg dyker efter powerpoppärlor - del 57 (26)

Som jag har letat efter The Hang-Ups! Ett ytterst begränsat antal videor har publicerats på youtube och dessutom har våra popgenier sällskap av ett okänt antal mindre...talangfulla...branchkollegor som också tagit namnet The Hang-Ups (eller snarlikt). Strunt samma, här är de! Äntligen! Ända borta från Minneapolis, Minnesota och de är trollkarlar! Det är magiskt bra! Jag kan inte sammanfatta det på ett bättre sätt.



Utöver The Hang-Ups musik bjuds även en gullig bäbisvideo. Hempul, visst. Fult, visst. Ursäktad? Så in i helvete.

Msg dyker efter powerpoppärlor - del 56 (26)

Det är något särskilt med amerikansk powerpop ändå, eller hur? Arv eller miljö, bra blir det när de slöa r-ljuden får ljuda (jag vet att många hatar dem, själv är jag lite förtjust i dem) och de där så typiska melodierna får rulla. Ofta med en monstertrummis längst bak. The Jellybricks från Harrisburg på tur idag med "Can't be wrong". En tämligen Matthew Sweet-inspirerad låt utan några särskilda kännetecken eller något som sticker ut. Det är bara det att den är så jäkla bra.

Msg dyker efter powerpoppärlor - del 55 (26)

Ett välspelat, välsjunget och välproducerat musikstycke från 1977: Van Durens "Oh Babe". Gå till din lokala Big Star-fanatiker för mer information. Själv mimar jag "Du-du du-du du-du" med kören till avslutande gitarrsolot och ryser av välbehag.