Okej, det kanske är lite för mycket pärlor och för lite power just nu.
Men det här är ju alldeles bedårande.
Kanadensare är de, de här Elephant Stone. Och vad man än kan tycka om att namnge sig efter nån gammal indiesingel från 89, så förlåter kvaliteten på "Bombs bomb away" det.
lördag, april 30, 2011
fredag, april 29, 2011
Msg dyker efter powerpoppärlor - del 168 (26)
Danas faves on fridays
Ibland är kvalitet att föredra före kvantitet.
Framför allt veckor då bloggen fått stå åt sidan för andra saker.
Såna veckor räcker det med The Spongetones och "Have you ever been torn apart?". Titeln är dessutom poplåtsperfektion.
Ibland är kvalitet att föredra före kvantitet.
Framför allt veckor då bloggen fått stå åt sidan för andra saker.
Såna veckor räcker det med The Spongetones och "Have you ever been torn apart?". Titeln är dessutom poplåtsperfektion.
torsdag, april 21, 2011
Msg dyker efter powerpoppärlor - del 167 (26)
Danas faves on fridays (early easter edition)
Men lyssna här, det låter Cheepskates. Framför allt i de där otroligt drivna gitarrslingorna. Så då är ju platsen redan given.
The Shambles spelar här i ett tv-framträdande från 2002.
"Days and Maybes" heter första faven.
Jag har aldrig riktigt hittat det där bra, det där som skulle finnas bortom "Talking in Your Sleep". Så The Romantics har aldrig ens varit i närheten av en favelista. Förrän nu, när jag hittat den här. "Tell It to Carrie". Hur bra som helst ju. Klockren favetvåa.
Endast ett album fick de göra, det här bandet. Flying Color heter de. Amerikaner. Klippen jag hittat är smått sensationellt bra. "Dear Friend" får vara med den här gången och favea lite.
Melodin här låter väldigt australiensisk, men det är är faktiskt mer Flying Color. Här är det basisten Hector Peñalosa som kör solo. "Hurts So Bad" är fjärde faven i dag.
Slutligen. Den här killen har jag fastnat för. Jeremy Morris, en tvättäkta powerpopentusiast från Kalamazoo i Michigan. Han har i en massa år drivit skivbolag för att hålla genren vid liv och massproducerar egen musik.
Videor i massor finns det också. Oftast av klart sviktande kvalitet.
Men popen, den kan han. Framför allt här i "I Wanna Be with You", som i mitt tycke är det bästa han gjort. Finalfave, denna vecka.
Men lyssna här, det låter Cheepskates. Framför allt i de där otroligt drivna gitarrslingorna. Så då är ju platsen redan given.
The Shambles spelar här i ett tv-framträdande från 2002.
"Days and Maybes" heter första faven.
Jag har aldrig riktigt hittat det där bra, det där som skulle finnas bortom "Talking in Your Sleep". Så The Romantics har aldrig ens varit i närheten av en favelista. Förrän nu, när jag hittat den här. "Tell It to Carrie". Hur bra som helst ju. Klockren favetvåa.
Endast ett album fick de göra, det här bandet. Flying Color heter de. Amerikaner. Klippen jag hittat är smått sensationellt bra. "Dear Friend" får vara med den här gången och favea lite.
Melodin här låter väldigt australiensisk, men det är är faktiskt mer Flying Color. Här är det basisten Hector Peñalosa som kör solo. "Hurts So Bad" är fjärde faven i dag.
Slutligen. Den här killen har jag fastnat för. Jeremy Morris, en tvättäkta powerpopentusiast från Kalamazoo i Michigan. Han har i en massa år drivit skivbolag för att hålla genren vid liv och massproducerar egen musik.
Videor i massor finns det också. Oftast av klart sviktande kvalitet.
Men popen, den kan han. Framför allt här i "I Wanna Be with You", som i mitt tycke är det bästa han gjort. Finalfave, denna vecka.
onsdag, april 20, 2011
Msg dyker efter powerpoppärlor - del 166 (26)
Michael Carpenter har kallats för en expert på powerpop.
Avgör själva. Han vet definitivt vad han pysslar med i alla fall, tycker jag.
Vill du lyssna mer så finns en ny coverplatta på Bandcamp. Första spåret är en av världens bästa låtar: Tracey Ullmans ”They don’t know”.
Avgör själva. Han vet definitivt vad han pysslar med i alla fall, tycker jag.
Vill du lyssna mer så finns en ny coverplatta på Bandcamp. Första spåret är en av världens bästa låtar: Tracey Ullmans ”They don’t know”.
Msg dyker efter powerpoppärlor - del 165 (26)
Blanda Weezer med titellåten från "That thing you do" och ni har en mix som får Dana att falla pladask.
The Wellingtons (Australien igen, minsann) mixar fint i "Come undone".
The Wellingtons (Australien igen, minsann) mixar fint i "Come undone".
fredag, april 15, 2011
Msg dyker efter powerpoppärlor - del 164 (26)
Danas faves on fridays
Efter en utflykt till med moderna tidsåldrar, återvänder fredagsfavesen till sina mer bekanta jaktmarker, några år före och efter 80-talets början.
I Adeleide, Australien, höll Young Modern till på den tiden. 1978 fick de till det så här fint i gränslandet mot det lite mer indiejangliga. "Sportsgirls" är första fave ut.
Update: Inbäddningen borttagen. Länk finns här.
New York. CBGB's. Såna där ord som får en hel del folk att gå bananas. Jag reagerar sällan positivt på det. Men här är ett band som hängde där och som i alla fall gjort en låt som får fave-nerverna att börja rycka till. Fler låtar har jag nämligen inte hört med Radio City. Men "Little Runaway" räcker gott för att platsa som favetvåa i dag.
Vid den här tiden började The Bangles göra lite väsen av sig i Kalifornien. Det finns en hel del pärlor från deras tidiga produktion, men min fave är helt klart den här singeln från 81: "Getting out of hand".
Förutom att det här är en av deras allra bästa låtar, och Ric Ocasek alltid ser så där ouppnåeligt cool ut, så är egentligen den största faven med det här klippet skylten som sitter ovanför bandet på scenen. Den ser ut sådär som om ett pudelrockband från Vansbro 1986 hade gjort den. Fjärde faven för fredagen: The Cars: "Just what I needed".
Efter en utflykt till med moderna tidsåldrar, återvänder fredagsfavesen till sina mer bekanta jaktmarker, några år före och efter 80-talets början.
I Adeleide, Australien, höll Young Modern till på den tiden. 1978 fick de till det så här fint i gränslandet mot det lite mer indiejangliga. "Sportsgirls" är första fave ut.
Update: Inbäddningen borttagen. Länk finns här.
New York. CBGB's. Såna där ord som får en hel del folk att gå bananas. Jag reagerar sällan positivt på det. Men här är ett band som hängde där och som i alla fall gjort en låt som får fave-nerverna att börja rycka till. Fler låtar har jag nämligen inte hört med Radio City. Men "Little Runaway" räcker gott för att platsa som favetvåa i dag.
Vid den här tiden började The Bangles göra lite väsen av sig i Kalifornien. Det finns en hel del pärlor från deras tidiga produktion, men min fave är helt klart den här singeln från 81: "Getting out of hand".
Förutom att det här är en av deras allra bästa låtar, och Ric Ocasek alltid ser så där ouppnåeligt cool ut, så är egentligen den största faven med det här klippet skylten som sitter ovanför bandet på scenen. Den ser ut sådär som om ett pudelrockband från Vansbro 1986 hade gjort den. Fjärde faven för fredagen: The Cars: "Just what I needed".
onsdag, april 13, 2011
Msg dyker efter powerpoppärlor - del 163 (26)
Nu blir det internt här. Det här är The Tangerines. Ena halvan av The Tangerines (den till höger på bilden här nedan) är Per Tolgraven (bror till sportkommentator-Jens).
När jag började på Expressen Fredag 1998 var det honom jag skulle vara sommarvikarie för. Så de första veckorna jobbade jag dubbelt med honom för att bland annat lära mig redigera skivsidorna.
Minns det som veckor av evigt musiksnack. Framför allt om en mp3-cd med alla Beatleslåtar samlade som en kompis till Per hade gjort. Och om Cotton Mathers "Kontiki" som precis hade släppts.
Och så spelade han demos som han och en annan kompis gjort.
Sen slutade Per på Expressen och jag tappade kollen på det där demoprojektet.
Det blev tydligen skivor av det, flera stycken, upptäckte jag nu här i min jakt på svensk moteld mot den norska invasionen i den här bloggen.
Det här är "Leave him behind". Finfin!
När jag började på Expressen Fredag 1998 var det honom jag skulle vara sommarvikarie för. Så de första veckorna jobbade jag dubbelt med honom för att bland annat lära mig redigera skivsidorna.
Minns det som veckor av evigt musiksnack. Framför allt om en mp3-cd med alla Beatleslåtar samlade som en kompis till Per hade gjort. Och om Cotton Mathers "Kontiki" som precis hade släppts.
Och så spelade han demos som han och en annan kompis gjort.
Sen slutade Per på Expressen och jag tappade kollen på det där demoprojektet.
Det blev tydligen skivor av det, flera stycken, upptäckte jag nu här i min jakt på svensk moteld mot den norska invasionen i den här bloggen.
Det här är "Leave him behind". Finfin!
Hitta fler The Tangerines-låtar på Myspace Music
måndag, april 11, 2011
Msg dyker efter powerpoppärlor - del 162 (26)
Monday morning repeat
Kanske säkrast att slänga in lite svenskt, efter alla Norgehyllningar.
David Myhr var en av låtskrivarna i The Merrymakers.
Nu är han solo och har gjort en helt fantastisk pärla till singel: "Got You Where He Wanted". Faller framför allt pladask för tjejkörerna i refrängen.
Kanske säkrast att slänga in lite svenskt, efter alla Norgehyllningar.
David Myhr var en av låtskrivarna i The Merrymakers.
Nu är han solo och har gjort en helt fantastisk pärla till singel: "Got You Where He Wanted". Faller framför allt pladask för tjejkörerna i refrängen.
söndag, april 10, 2011
Msg dyker efter powerpoppärlor - del 161 (26)
Det gäller att smida medan järnet är varmt. Därför: Mera Norge. The Margarets. "Rubber Rubbish".
fredag, april 08, 2011
Msg dyker efter powerpoppärlor - del 160 (26)
Danas faves on fridays
Aprilskämt.
Och nu: Norgehistorier.
Nä, roligare än så här ska vi inte bli.
Men vi börjar i Oslo. Med bandet som gjort en av de bästa idrottslagslåtar jag hört. "Hun kommer i farger" heter den och hyllar Vålerenga.
Men den tar vi inte här.
Låten som American Suitcase bidrar med, och som är veckans första fave, heter "Buffalo Bill."
Hon översätter böcker ibland, och har sjungit i en herrans massa band.
Men den här pärlan har Vibeke Saugestad släppt i sitt eget namn. "He's peculiar" heter fave 2.
Briskeby var ett sånt där norskt band vars namn man la på minnet men där musiken glömdes bort direkt. Om man nu nån gång hörde den.
Nu har några från Briskeby ställt sig bakom Ken Stringfellow från The Posies på scenen. De kallar sig The Disciplines och spelar tredje faven: "No vacancy".
Sista faven gjorde ju en helt briljant poplåt i "If I Get Too Deep". Men jag tycker inte den riktigt passar här.
Så det får bli Pet Shop Boys-covern de gjorde nåt år tidigare.
"Being Boring" med Autopulver är finalfaven i dag.
Aprilskämt.
Och nu: Norgehistorier.
Nä, roligare än så här ska vi inte bli.
Men vi börjar i Oslo. Med bandet som gjort en av de bästa idrottslagslåtar jag hört. "Hun kommer i farger" heter den och hyllar Vålerenga.
Men den tar vi inte här.
Låten som American Suitcase bidrar med, och som är veckans första fave, heter "Buffalo Bill."
Hon översätter böcker ibland, och har sjungit i en herrans massa band.
Men den här pärlan har Vibeke Saugestad släppt i sitt eget namn. "He's peculiar" heter fave 2.
Briskeby var ett sånt där norskt band vars namn man la på minnet men där musiken glömdes bort direkt. Om man nu nån gång hörde den.
Nu har några från Briskeby ställt sig bakom Ken Stringfellow från The Posies på scenen. De kallar sig The Disciplines och spelar tredje faven: "No vacancy".
Sista faven gjorde ju en helt briljant poplåt i "If I Get Too Deep". Men jag tycker inte den riktigt passar här.
Så det får bli Pet Shop Boys-covern de gjorde nåt år tidigare.
"Being Boring" med Autopulver är finalfaven i dag.
söndag, april 03, 2011
Msg dyker efter powerpoppärlor - del 159 (26)
Skottland. Don't get me started, som man brukar säga. Det skulle bli en för lång post om jag skulle börja bena ut detta lands betydelse för mig och powerpoppärlorna. Så jag håller mig till att säga: Det här är The View. De kommer från Dundee. Det här är deras nya singel "Grace".
fredag, april 01, 2011
Msg dyker efter powerpoppärlor - del 158 (26)
Mer på första aprils fool-tema: Bobby Fuller Four, med den grymt svängiga och tuffa "Love's made a fool of you". Bobby Fuller, annars mest känd för "I Fought The Law", men detta är ju precis lika häftigt:
Msg dyker efter powerpoppärlor - del 157 (26)
Fool-temat rullar vidare. The Black Hollies med en väldigt bluesig poplåt. Vi har ju inte så mycket av powerpoppens (modsiga) bluesgren här på listan, men detta är ohyggligt svängigt!
"Baby, I'm Your Fool" med Black Hollies:
"Baby, I'm Your Fool" med Black Hollies:
Msg dyker efter powerpoppärlor - del 156 (26)
Inget tema i Danas Faves On Fridays? Oh, dear... Då får vi vända oss till Fredrik Från Nasaret. Första april, säger ni? Aha, fool-tema!
Här är Eagles Of Death Metal, ett amerikanskt garagerockgruppsband, vars sångare är bördig från Queens Of The Stoneage. Låt: "Now I'm A Fool"
Här är Eagles Of Death Metal, ett amerikanskt garagerockgruppsband, vars sångare är bördig från Queens Of The Stoneage. Låt: "Now I'm A Fool"
Msg dyker efter powerpoppärlor - del 155 (26)
Danas faves on fridays
I dag struntar vi i teman. Det här är bra, helt enkelt. Eller förresten. En liten resa runt i USA kan vi väl kalla det.
Vi börjar på Long Island. The Raspberries och The Rascals är banden som några av medlemmarna har en bakgrund i, och som gör att Fotomaker ibland kallas för en powerpopens supergrupp. I "Where Have You Been All My Life" får de till en riktig superfave också. Fredagens första.
Vi kilar tillbaka till 1973 och till Ohio. Till Blue Ash. Om man bara slår bort att introt till "Here We Go Again" påminner alldeles för mycket om Rolling Stones "Let's Spend the Night Together", så är det en finfin andrafave för denna fredag.
Michael Quercios sätt att ha basen högt, och spela halvvägs upp på halsen borde räcka. Men denna tidiga pärla med The Three O’Clock är ju ett klockrent stycke popmusik också. Tredje faven heter "With a Cantaloupe Girlfriend". De är från Los Angeles, för övrigt.
Wichita, Kansas. Därifrån kommer The Clocks, som i MTV:s barndom fick en hit med sin stämsångsstänkare "She Looks a Lot Like You". Från samma album kommer "When Will I See You Again", en solklar fjärde fave. I videoväg måste jag också säga att jag uppskattar kontrasten mellan medlemmarnas otroligt bistra miner på fotografiet och den trevliga popen som hörs till.
Sen kan jag inte låta bli att slänga med "She Looks a Lot Like You", som bonusvideo. Ingen låtfave, men videon är en fantastisk påminnelse om åren då band förnedrades till att göra precis vad som helst i rockvideons tjänst.
I dag struntar vi i teman. Det här är bra, helt enkelt. Eller förresten. En liten resa runt i USA kan vi väl kalla det.
Vi börjar på Long Island. The Raspberries och The Rascals är banden som några av medlemmarna har en bakgrund i, och som gör att Fotomaker ibland kallas för en powerpopens supergrupp. I "Where Have You Been All My Life" får de till en riktig superfave också. Fredagens första.
Vi kilar tillbaka till 1973 och till Ohio. Till Blue Ash. Om man bara slår bort att introt till "Here We Go Again" påminner alldeles för mycket om Rolling Stones "Let's Spend the Night Together", så är det en finfin andrafave för denna fredag.
Michael Quercios sätt att ha basen högt, och spela halvvägs upp på halsen borde räcka. Men denna tidiga pärla med The Three O’Clock är ju ett klockrent stycke popmusik också. Tredje faven heter "With a Cantaloupe Girlfriend". De är från Los Angeles, för övrigt.
Wichita, Kansas. Därifrån kommer The Clocks, som i MTV:s barndom fick en hit med sin stämsångsstänkare "She Looks a Lot Like You". Från samma album kommer "When Will I See You Again", en solklar fjärde fave. I videoväg måste jag också säga att jag uppskattar kontrasten mellan medlemmarnas otroligt bistra miner på fotografiet och den trevliga popen som hörs till.
Sen kan jag inte låta bli att slänga med "She Looks a Lot Like You", som bonusvideo. Ingen låtfave, men videon är en fantastisk påminnelse om åren då band förnedrades till att göra precis vad som helst i rockvideons tjänst.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)