Msg dyker efter powerpoppärlor - del 312 (26)

Vår trehundratolfte powerpoppärla är ett liten pastill av glädje. Snyggt tuggigt komp, bra sång, kompetent melodi och fina körer. Men allt fint överskuggas av den ofattbart onda tjejen, som är cantralgestalt i texten. Hur lågt får man sjunka? Killen som sjunger är ju så sjukt indiepopgullig att han får hjärtan att blöda, men tjejen bara...skiter blankt i honom. Badboll med "Hon kom inte tillbaka fast jag hade bakat en äppelkaka". Svensk powerpopklassiker!

Msg dyker efter powerpoppärlor - del 311 (26)

Är man skottar och har ett bandnamn som Bubblegum Lemonade och ligger på Matinee Recrdings och sätter pastellfärgade cirklar på skivomslag ligger man jäkligt risigt till att bli nermölade i Sverkers soptunna för hemsk twee. Men jag måste säga att "She's Got A Gun" från 2010 är en sjujäkla klämmig powerindiepoplåt!

Msg dyker efter powerpoppärlor - del 310 (26)

Cricket-pop från 2009 med ytterst välbekanta harmonier och röster. Fantastisk låt! Dana, det här kommer du att gilla, irländska The Duckworth Lewis Method med "Gentlemen and players":

Msg dyker efter powerpoppärlor - del 309 (26)

Efter avslutat verk som The Jesus and Mary Chains basgitarrist låter Mark Crozer så här (som något Teenage Fanclub spelar på personalfestens stereo, där de sitter och trivselnickar och dricker öl och har sig) sjukt (shit, jag vill bara skriva "trevligt" för låten är så trevlig, men det skulle sabba så mycket för låten med ett sånt omdöme...) retrogitarrpoppigt härlig på nya cd:n:

Msg dyker efter powerpoppärlor - del 308 (26)

Danas faves on fridays (wednesday edition)

Mitt första inlägg i powerpopmaratonet här i bloggen hade ett norskt inslag.
I Was A King har varit ett av mina absoluta favoritband sedan jag hörde "Step aside" från den självbetitlade skivan som kom 2009.
Hittade dem genom norsk kille som skriver en massa i forumet på Teenage Fanclubs hemsida. Att jag lyssnade berodde givetvis också på min fixering vid just Teenage Fanclub. En av låtarna på albumet heter nämligen "Norman Bleik".
Så här sluts flera cirklar.
När det nu vankas en ny skiva med I Was A King, så är den producerad av Norman Blake, i samarbete med Robyn Hitchcock.
Och utvecklingen för bandet går också helt enligt den Teenage fanclubska utvecklingskurvan, även om det här går mycket fortare fram. Där "Step aside" är "Bandwagonesque" är vi här redan framme vid "Shadows". 20 år på tre år alltså.
Här är "Frozen Disease". Årets bästa låt hittills.



Sen hänger jag ju som mediagubbe alldeles för mycket på twitter också. Men bland allt tjafs och tjäbbel så dyker det ju upp en och annan länk till finfin musik.
Som i dag när just ovan nämnda I Was a King retweetade ett skivtips från en recensent på norska P3. Han spådde att Chris Cohens kommande album "Overgrown path" ska bli en av höstens höjdpunkter.
Han kan ha rätt. För "Optimist high" här har en helt fantastisk melodi.

Msg dyker efter powerpoppärlor - del 307 (26)

I en kombination av 80-talarna Big Country's säckpipegitarrslingor och 90-talets The Poises varma harmonier blir Fang Islands' senaste singel, "Sisterly", en blandning av sött och salt och det är inte helt självklart att gilla den, trots dess omedelbara apparition. Men jag gör det!