Rumble In The Jangle (4a)

Ååh, jag är ju så svag för såna här tingligt vackra poplåtar. Kommer säkerligen att hamna på 2011s topp 10-lista, man hör ju inte så här fina låtar så många gånger om året; Deerhunter och "Helicopter":

Msg dyker efter powerpoppärlor - del 127 (26)

När jag sökte upp videon nedan på youtube noterade jag att i förslagsspalten till höger på skärmen låg "Break it up" med Carl Lewis. Och eftersom "Break it up" är en grymt skön indiepowerpoptjottablängare med lite Pixies och lite Jesus and Mary Chain och lite John Lennon, PRECIS som Howler's låt nedan, "I Told You Once", tänker jag inte ägna någon mer tid åt att kommentera det, men kanske ändå, efter viss betänketid, hellre spela Howler och trumma med pennor på kaffekoppar på skrivbordet och se besynnerligt morgonpigg ut:

Msg dyker efter powerpoppärlor - del 126 (26)

Nästa bidrag får ses som en popfrågesport. Hur många klassiska poplåtar hittas i vers, refräng och brygga? Zombies of the Stratosphere heter bandet (bara en sån sak), New York-snubbar, låten heter "Love song 99" och är charmig till tusen. Från 2010.

Msg dyker efter powerpoppärlor - del 125 (26)

Grymt fynd av Dana: Lolas med "We're Going Down To The Boathouse". Beatles-Byrds-jangel-powerpop med ett fantastiskt fint, 55 sekunder långt, parti mitt i låten helt utan sång! Låten bara lyfter och svävar iväg och det blir grymt snyggt!

Lolas är helt nya för mig och jag tvingas googla: Låten är från 2004, de är från USA och de har gjort en låt som heter “Dana The Chromiun Girl”. Hmm...

Rumble In The Jangle (3b)

Kaputt nyss var RITJ 3a och här följer 3b. För tjugofyra år sedan gav holländarna Amri ut mästerverket nedan, en sång som delar saxofoner och solnedgångskänslan med Destoyer och som dessutom är bländande vacker. Och sen vet jag inte om det är bra eller dåligt för kredden, men jisses vad denna låt är bortglömd och obskyr! Amri med "All your words".

Rumble In The Jangle (3a)

Vi stannar kvar i Kanada (från förra RITJ-posten, dvs) och njuter av supernya singeln från indierockbandet Destoyer och den singeln, den heter "Kaputt", den. Detta är verkligen verkligen fin musik. Saxofoner och grejer.

Msg dyker efter powerpoppärlor - del 124 (26)

Kort, men naggande god, post. Nytt band, ny singel: The Parting Gifts med "Keep Walkin". Detta är en riktigt fin garagedängare med en överraskande effektiv refräng. Skulle man bara lyssna på refrängen, helt utan sammanhang, skulle man nog säkert tycka att den var fantasilös och besk. Men här, tillsammans med det jangliga gitarrtuggandet i versen fungerar den märkligt fint. Som Rieslingen till den dillångade gösen, om man får använda några slitna powerpopmetaforer. Here we go:

Rumble In The Jangle (2)

Hoho, del två redan nu av nagelbitarposterna betitlade Rumble In The Jangle! Skutan vänds mot Kanada och där finner vi unge herr Sean Nicholas Savage tämligen snabbt. Tyvärr inget vidare youtube-klipp (låten börjar efter 17 sekunder, stäng inte av direkt!), men på spotify finns hans plattor elegant uppradade. Ni ska där klicka på hans senaste Lp, "Movin' Up In Society", innan ni undersöker hans tidigare alster (som inte alls är lika fantastiska).

Nå. Hur låter Sean Nicholas Savage då? Det är folkpop. Han låter som Jens Lekman på 45 varv. Med uppsyn som Divine Comedy på högstadiet. På en kinesisk sjömansteater. Med Scarlet's Well som låtskrivare. Med The Clientele som producenter. Ungefär. Min fru, som borde fixa med datorn istället för att sitta och anmärka på musikval hemma, avskyr detta. Jag älskar det och jag trrrooor Bossa kommer att gilla det. Örtis osäker, jo - kanske. Övriga kommer att avsky Sean Nicholas Savage. Som pesten!

Hehe.

Rumble In The Jangle (1)

Yes, äntligen premiär för Rumble In The Jangle! Om livet vid sidan av powerpoppen. Och vi inleder med en hyllning till Neil Hannon:

The Divine Comedy är i mitt liv på den nivån att jag med säkerhet vet på vilka skivaffärer jag köpt samtliga deras plattor. Bitvis är musiken fullständigt betagande, bitvis häpnadsväckande skicklig och bitvis galet vacker. När jag nyligen hörde versionen av "Your Daddy's Car", den med blott Neil och ett piano, blev jag helt knäckt. Han sjunger så otroligt bra! Och i denna avskalade version höjs låtens briljans ett snäpp ytterligare. Makalöst bra!

Msg dyker efter powerpoppärlor - del 123 (26)

Powerpoplegenden Paul Chastain härnäst, med en inspelning från 1985, pre Choo Choo Train, Springfields, Velvet Crush och allt. Väldigt fin bit!

Msg dyker efter powerpoppärlor - del 122 (26)

1. Succén i bloggosfären fortsätter! Inte nog med att powerpoppärlorna kommer att fortsätta glittra under 2011, ytterligare teman kommer dessutom att komplettera nuvarande gitarrparad. Saken är den, att jag, via "nätet", upptäckt flera spännande popgenrer och snart kommer första posten under rubriken Rumble In The Jangle.

2. Datatekniken hemma är fortfarande helt kaputt. Jag önskar frun fick tummen ur någon gång och fixade med det där. Under tiden blir det korta jobbpublicerade poster.

3. Kort jobbpublicerad post: Ett mirakel av powerpop är melodin “Show & Tell the World” med duon Jamie Hoover och Bill Lloyd. Jag har i stort sett ingen ytterligare information att delge (jodå, jag har googlat, den är från 2004 och hämtad från ett album som heter Paparazzi). Mest bara att den är ett mirakel av powerpop.

Powerpoppärlorna - nu på Spotify!

Nedan spotifylänk till, i runda slängar, hälften av powerpoppärlorna. Ett fåtal låtar har blivit ersatta med andra, mer lättfunna, alster. Nick Lowe har exempelvis fått utstå den behandlingen.

En lista perfekt att ha i bakgrunden till när ni pluggar, eller för myskvällen hemma. Eller varför inte när ni är på semester med familjen!

Pärlor!

Notera de två extralåtarna längst ner på listan! Popgodis i pärlpåsen.