Att döma av alla reaktioner Msg fått i kommentarsfälten under denna popresa rasar läsarna över urvalet av powerpop. "Det går ju inte att ta detta på allvar", skriver folk, "Var finns The Who? Flamin' Groovies? Buzzcocks? Hallå, liksom, nu får Msg allt ta och vässa sig!". Vi tar givetvis kritiken på stort allvar och väljer omedelbart att publicera en av de stora elefanterna.
The Raspberries. De höll på under första delen av 70-talet och pruducerade ett ypperligt pärlband av powerpoprökare. Eller rökare och rökare. Ofta lät låtarna initialt som rökare. Ett riktigt tuggigt riff som intro och man tänker att nu jäklar blir det drag, men så kommer första versen och låten förvandlas till en halsbrytande smäktare med lager på lager av stämmor och harmonier. Sången stod Eric Carmen för (jepp, han med "All by-yyy my-yy see-eelf") och satan i gatan så grannt han sjunger!
Låtval. "Let's pretend". Inga riff, bara smäktare. Jag är ju så förtjust i sånt, trots allt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar