1977. Inga större problem för min del. Var under en kort stund inne på ELO:s "Mister Blue Sky"(jäkla massa skön barndom med heltäckningsmattor och orange fladdermusfåtölj), men lyssnade till mitt hjärta och valde det enda rimliga. Nej, inte The Clash. Jodå, jag tycker The Clash bitvis var en alldeles utmärkt popgrupp, men i gudars närvaro når de inte riktigt fram. Bowie? Nope, helt ointresserad. Pistols? Brrr...
Mitt spikade val: Beach Boys, "I Wanna Pick You Up".
1978: Fruktansvärda kval. Antingen Chris Bells underbara "You and Your Sister", ni vet den som This Mortal Coil gjorde en helt okej cover av nångång under Bommen-åren, minns så väl hur Aldman älskade den. Och vem gjorde inte det? Chris orginal är en mycket mer känslig och öm historia, önskar jag kan bifoga en mp3:a senare på den.
Eller så blir det den här, en av mina äldsta favvolåtar, framförd av min största idol. Lysande video, för övrigt. Sällan man ser såna fullträffar:
1979: Otroligt svårt igen! Buzzcocks! Vilka sånger de gjorde! Men Roxy Music då? Fantastiska Manifesto är ju från 1979! "Still Falls the Rain" borde vara given. Unknown Pleasures då? Inte min kopp te. London Calling? Jättebra! Ligger bra till...vilket också XTC gör, Drums & Wires kom ju ut då ju...Hjälp!
Just nu ligger denna bäst till och det är helt sjukt...men jag älskar den! Och dessutom, han är en av de snyggaste popsångare historien frambringat. Och det säger jag med en kraftig fotnedsättning:
11 kommentarer:
"helt okej cover av"!!! är du helt slut i huvudet?! det är en av de absolut finaste låtar som någonsin har spelats in. jag vet inte hur många gånger den har fått mig att gråta en liten skvätt, så vacker som den är. den är till och med snäppet vassare än chris bells originalversion. tycker låten är ett självklart val, om det står mellan den och sir paul. fast med ett undantag: om det betyder att sir paul inte hamnar alls på din lista så kanske du måste offra chris bell eftersom sir paul måste in på en personlig skiva från blånäsa.
härligt leende från tjejen 36 sekunder in i "with a little luck"
för att inte tala om pauls knyck med huvudet vid 2.15. supercharmigt!
jag tycker inte att nick lowe är ett så dumt val. det är en fin melodi och lite snällt blånäsigt. jag gillar i och för sig även buzzcocks och roxy music men vet inte riktigt vilket år de gjorde sina finaste låtar. om "ever fallen in love" gjordes det året så är den en stark kandidat.
hade det varit min lista så hade clash varit helt givna. det var den första grupp som jag var riktigt förtjust i och hela 1989 ägnade jag åt dem (varvat med lite Pontus och amerikanarna förstås), och särskilt london calling-dubbeln.
Det är så va? Alltså att Chris Bell är lite bättre än Sir Macca. Jag känner det också, som den försupne och korrumperade birollssnuten som i slutet av filmen offrar sitt bedrövliga liv för det goda. Rätt ska vara rätt.
Inga andra förslag? Det finns ju 7639774 låtar jag inte nämnt också.
Och Nick the Knife...det är något med honom som får mitt hjärta att bli helt sinnessjukt.
Ett 1977 utan vare sig Marquee Moon eller Cheree? Ameh!
Ja, jag vet, Ölme. Goth-Ronnie var också helt vansinig på mig när jag helt dissade Television. Vad ska jag säga? Jag tycker den är lite jobbig, kort sagt, Marquee Moon-plattan.
1978 kom ju Another Girl, Another Planet. Det borde ju göra processen kort med konkurrensen.
Håller med Ölme där.
Och det finns ju Costellolåtar att slänga in i diskussionen om alla dessa tre år. Framför allt 77 (Alison) och 79 (Accidents will happen, Oliver army).
Sista kom från mig.
77 har du ju världens sjukaste och bästa Carpenterslåt också. Calling occupants...
Skicka en kommentar